Tittar på serier hela nätterna, skriver önskelistor i fina skrivböcker, målar naglarna glitterröda, försover mig och får ogiltig frånvaro, misslyckas på prov och lämnar klassrummet efter tio minuter, börjar gråta på tåget trots folks stirrande blickar, vandrar runt på stan i tre timmar för att leta julklappar (men köper ändå bara saker till mig själv), har något slags öppet hus i skolan och spenderar en hel kväll med att fika prata fotografera skratta tillsammans med mina fina klasskamrater, värmer mig med vaniljlatte i vinterkylan och räknar snöflingor som trillar ner från himlen och blir till små vattendroppar på halsduken. Räknar de alldeles för många dagarna sedan den senaste kontakten, skickar sms jag inte får något svar på och är så trött att jag knappt kan förmå mig att bry mig längre. Fast det gör jag ju visst, alldeles för mycket faktiskt, men jag går mest runt som någon jävla zombie och orkar inte ägna minsta lilla uppmärksamhet åt någonting alls, varken skola eller känslor eller resten utav världen. Det är två dagar till jullov och jag längtar mer än någonsin, trots att det inte finns något med det att se fram emot. JAG VILL BARA FÅ SLIPPA ALLT ETT TAG.